elisebacklund

Idag är det exakt 1 år sedan jag åkte till Sydafrika tillsammans med min fina bibelskoleklass. En resa som satt djupa spår hos mig och som fått mig att tänka och se annorlunda på saker.

Ibland kan vi höra en kommentar som ”Tänk på barnen i Afrika” när någon väljer att slänga maten som finns på ens tallrik. Innebörden i den meningen är lätt att strunta i och istället för att verkligen tänka sig för så kanske man skrattar lite och så slänger maten i alla fall.
  
Innan min resa till Afrika har jag haft min egna lilla bild av hur fattiga bor och lever. Någon gång då och då tänkte jag på Afrika & andra fattiga ställen och sen var det inte så mycket mer med det. Men när jag väl var på plats i Sydafrika och fick se med egna ögon hur många människor bodde så förändrades min bild i min hjärna.  Det var svårt att ta in allt man såg. Helt plötsligt kändes det inte så viktigt att ha den senaste mobilen eller den bästa soffan.

Jag kan ha lätt för att klaga på småsaker ibland. Blir en buss försenad så blir man grinig. Är datorn seg så bir man grinig. Blir dricksvattnet aldrig riktigt kallt oavsett hur länge man står och spolar så blir man grinig.  Ja, det finns mycket i vardagen som är lätt att klaga på. Men om man istället tänker att ”Vad glad jag ska vara över att jag överhuvudtaget har en dator” eller ”Vad glad jag borde vara över att jag har rent dricksvatten” osv. så blir det lättare att hantera lite problem som uppstår i vardagen. 

Så fort jag tycker att jag har det jobbigt så brukar jag tänka på allt jag fick se i Sydafrika. Det får mig att tänka till och få perspektiv på det hela. 

Jag vill inte bli en person som går runt och klagar för småsaker. Istället vill jag bli en person som är tacksam för det jag har. Tänk om man skulle ersätta all tid man klagar på saker till att istället ta den tiden och glädjas åt saker? Vad mycket trevligare livet skulle bli!

 I Sydafrika fick vi besöka några familjer som bodde i små plåtskjul. Vi fick gå in i ”husen” och se hur de bodde. Det jag blev mest berörd av var att se hur flera familjer stolt visade upp sina hem och var så tacksamma och glada över det lilla de ägde. Vissa barn lekte på gården och använde en gammal madrass som studsmatta. De var glada, skrattade och hade det roligt. Andra barn sprang runt i diken och snubblade bland allt skräp. Men även de kunde skratta och ha roligt.

I ett par veckor efter Sydafrikaresan så tänkte jag väldigt mycket på att inte klaga över småsaker. Men så småningom ramlade jag tillbaks i det ”gamla tänket”. Det är väldigt lätt att strunta i allt som händer utanför sitt egna liv. Men jag tror det är viktigt att vi gång på gång påminner oss själva om att det finns de som har det betydligt värre.

Nästa gång du måste skrapa rutan på bilen, var tacksam över att du överhuvudtaget har en bil istället för att sura över kylan!

Självklart menar jag inte med detta inlägg att vi inte får klaga på saker eller vara ledsna över saker även fast vi har bra levnadsförhållanden. Men mycket av de vi klagar över i dagens samhälle är ju egentligen bara småsaker som i det stora hela är helt betydelselösa.